Ja, vilken bilfärg ska man välja?!

Fritt översatt från http://www.netfugl.dk/news.php?id=show&news_id=5254fe5adda734f9

Vilken bilfärg ska man välja, om man vill undvika att den ska bli pricktavla för fågelspillning?

Enligt flera engelska hemsidor har denna prekära fråga blivit undersökt av några engelska forskare.

Undersökningen gjordes på 1140 bilar i Brighton, Glasgow, Leeds, Manchester och Bristol. Enligt forskarna är de röda bilarna mest utsatta, då resultatet på de 1140 undersökta bilarna var som följer.

Röda bilar - träffade i 18% av fallen
Blå bilar - 14%
Svarta bilar - 11%
Vita bilar - 7%
Grå/silvriga bilar - 3%
Gröna bilar - 1%

Hur vetenskaplig undersökningen är i förhållande till vilka bilfärger som är vanligast och var de parkerar står det inte direkt någonting om, men artikeln kan läsas hos Daily Mail.


Enligt en engelsk undersökning är ovanstående ovanligt. Kan det kanske skyllas på att fågeln var röd/grön-färgblind eller var den kanske inte tillräckligt träffsäker för att träffa den röda bilen bakom? Bilarna till höger och vänster tillhör fågelskådare, medan den gröna forden tillhörde en barnfamilj, som inte var så begeistrade över den nya lackeringen.

Najs dag i syd

Jag och Klas har sedan en vecka tillbaka inventerat jordbruksmarker i Skåne för Lunds universitets räkning. Studien vi inventerar för handlar om huruvida det finns en skillnad mellan jordbrukslandskap med en våtmark i och jordbrukslandskap utan. På vitt skilda ställen inventerar vi samtidigt var sitt landskap, som är så lika varandra som möjligt på alla plan, förutom att det ena innehåller innehåller en våtmark och inte det andra. Helt klart intressant, men också slitsamt med minst sagt tidiga morgnar. Uppgång vid tretiden varje dag kräver sitt och även själva inventeringen, både sträckorna man måste gå och uppmärksamheten man måste ha är inte helt en dans på rosor. Hur som helst.

Idag, onsdag, inventerade vi områden i Kåseberga-trakten i sydost-Skåne. Fantastiskt fina områden med många små gårdar och hus. Min morgon inleddes vid ett dike där sju skogssnäppor stöttes upp. Kärrsångarna sjöng ikapp och från en nyskördad vall for en nyvaken räv snabbt iväg. Storspov, som vi tyvärr inte sett/hört någon i tidigare områden, fanns här med två härligt drillande fåglar. Sånglärkor, törnsångare, gulärlor - karaktärsfåglar i jordbrukslandskapet överlag - fanns också representerade.

Död, men tillika vacker sandödla.

Karaktärsart för området däremot hoppades jag få in och nog dröjde det en liten stund, men sen satte den igång - kornsparven. Men snart övergick intresset från sparven till något betydligt mer spännande. Från en trädgård hundratalet meter bort hördes ett läte som jag inte direkt kopplade, men snart så. TRÄDGÅRDSTRÄDKRYPARE!!! Jag spelade upp lätet på mobilen för att lyssna efter, och jovisst - det lät precis, precis så. Och återigen sjöng den. Pulsen steg, jag började snabbt marschera mot trädgården. Där fanns endast ett fåtal träd så inte borde det vara svårt att hitta fågeln. Jag letade förgäves i en kvart, hörde inte ett knyst. Sen kom den igång igen, körde två räckor utan att jag kunde lokalisera den. Bara pilfink och rödstjärt satt där. Körde lite playback för att se om den kunde komma fram och visa sig, men icke. Det dröjde ett bra tag innan den sjöng igen, men då började jag ana att något inte stämde. Snart visade det sig att.... Det var rödstjärten som sjöng dels sin egen strof med ttk-sång som slut, och dels ttk-sång helt för sig själv. Världens antiklimax, men what to do? Tur att man håller sig lugn och inte larmar på första bästa.

Vidare inventering och en del fågel rastade i markerna. Framförallt när jag kom ut mot kusten och till den dunge som kallas Taigadungen märkte jag av att ett inflöde skett inatt. Här satt tiotalet lövsångare, tiotalet törnsångare, sex härmsångare, tre grå flug och roligast av allt - en gräshoppssångare som körde korta strofer, mitt inne i en nyplanterad blandskog!

Brunglada

Vidare till Ystad där Världens ände bjöd på två förbiflygande gulhämplingar. Näst på tur käk och därefter till rovfågelmarkerna kring Börringe. Span över sjön och tre svarttärnor drog runt. Uppåt Lemmeströ ett stopp och en av brungladorna som håller till i trakten visade sig från sin bästa sida - trevligt! Även mycket annan rovfågel uppe och snurrade i värmen och på ett par tre stopp kunde förutom otaliga rödglador och ormvråkar även en lärkfalk hängas in. Helt slut efter tio timmars skådning körde vi hem för välbehövd vila/sömn. Tjarå!

Vår, sommar eller höst?

Eftermiddagsskådning i en stundtals solig, stundtals regnig Kullabygd. I Farhultsviken ordentligt med gravänder, 226 stycken - säkerligen många av de på väg tillbaka efter misslyckade häckningar. Här även en svartsnäppa. Vid Stenkrossen en del rastande småfågel - två näktergalar, en rörsångare, en kärrsångare samt några vardera ärt- och törnsångare. Samtidigt som de uppenbarligen är på väg norröver kunde vi i Lilla viken, Rönnen se två svartsnäppor och en grönbena som redan vänt söderut. Där även enmyrsnäppa, 23 vitkindade gäss samt glädjande nog ordentlig kids club - både skärfläckorna, gravänderna, större strandpiparna, tofsviporna och rödbenorna har fått ut ungar! Vid Rösan ytterligare tre svartsnäppor. Vidare inåt land där Stureholms våtmark stod näst på tur. En rosenfink sjöng inifrån skogen, en gluttsnäppa rastade, det ena gråhakeparet hade fått ut två ungar och en större strandpipare låg och ruvade. Även i Annelunds våtmark hade gråhakarna lyckats och tre, inte så små, ungar simmade i en av dammarna. Brunhökarna drog runt våtmarken och en skogssnäppa lyfte ljudligt inifrån energiskogen. 

Upcoming: Hardcore birding wild n'crazy

Under förra sommaren drog Helsingborgs Fältbiologer till fjälls i en vecka. Vi fick uppleva lämlar i mängder, fjällrävar vid sina gryt och fjälluggornas familjeliv. Vi såg jaktfalk, polyglottsångare, träsksångare, fjällpipare och fjällabb. Hökugglehäckning, stormhattshumla och blåhake. Vi fick uppleva fjällen när den är som mest levande och intensiv - under ett lämmelår. Iår gör vi om succén - kanske inte riktigt med lika högt ställda förväntningar, men ändock. Vi bilar upp till Norrland och försöker målmedvetet täcka in så många arter och upplevelser som möjligt.

Vi inleder vår resa i början av juni och utgår med bil från Helsingborg. Vi tittar till trastsångarna, rödhuvad dykand med mera vid Tåkern och försöker lyssna in olika nattsångare såsom busksångare, flodsångare, vassångare, småfläckig sumphöna i Mellansverige. Därefter kör vi en dagsetapp upp till fjälls. Vi når Flatruet, Sveriges högst belägna landsväg, där vi tittar på fjällabbar, smalnäbbade simsnäppor, fjällpipare och jorduggla. Vi går upp på häftiga Mittåkläppen och letar efter häckande berglärkor. Kanske spelar även dubbelbeckasinen nere i Mittådalen.

Vi rör oss därefter norrut för att leta efter bland annat skogsarter som järpe, lappmes, tallbit och hökuggla. Förhoppningsvis hittar vi även någon videsparv och dvärgsparv längs vägen. Hela tiden utgår vi från lokaler där arterna setts tidigare och har alltid både en b- och c-plan.

Det blir en resa med högt tempo, många arter, mycket att ta in på två veckors tid. Men låt er inte skrämmas, det blir fantastiska två veckor i det vackra landet Sverige.

Deltagaravgift kommer landa närmare 500 kr och mat står man för själv. OBS! FULLBOKAT!
Anmälan sker till Peder Winding, peder.winding@gmail.com, 0706-269910